Dammat av distresserna!
September 2008. Det var då jag la ner mina distresser i lådan sist.
Det var då jag köpte mina pennor. Och sen dess har jag målat med
dem. September 2008. Det var då jag var så galet trött på distresserna.
Det var som med matlagning. Man har sina favoritkryddor....och efter
ett tag känns det som att det kvittar om man lagar kyckling, kött eller
fisk. Allt smakar samma. Allt jag färglade kändes lika och det var inte
alls roligt längre. Och när pysslet inte är roligt, då är det ingen vits med
det. Jag köpte mina pennor. Det blev skoj.
Men nu. Jag har en stund kännt ett litet sug efter distresserna, efter
penseln och efter nyanserna. I förrgår åkte de fram. Jag fyllde mitt
fat och stämplade upp lite motiv. Det var skoj. Skoj att måla.
Dessvärre ser det väl lite så där ut. Jag har ett helt nytt papper. Inte
alls som det jag hade förut. Så jag måste vänja mig igen vid färgen.
Jag måste lära mig papperet. Vi måste bli kompisar. Det är vi inte än.
Och det syns. Men det gör ju inte så mycket, för det var kul. Och när
det är skoj- Ja, då finns det ju en vits med pysslet!
Det här kortet har jag gjort åt Maya som fyllde 4 och hade
en supermysigt prinsesskalas med chokladtårta och lek. Idén
tar jag inte alls åt mig äran för, utan det är någon av Magnolias
DT's som gjort.....men jag bara minns inte vem.
..och det här kortet fick min rara mamma på hennes
födelsedag igår!
Fin fint :)
Ett underbart sagokort!!!!!!!Helförtjusande!
Cool site ... I like it :)